Linda Therese

Jisses vilken natt och vilken dag, tur att jag är långledig över helgen. Natten var hemsk och jag led verkligen med Atlas och hans tratt han pep konstant och han låg bara och skakade, stackarn har säkert skit ont. Det var inte lätt för honom att röra sig och han hatar verkligen den där tratten. Efter operationen är han enormt engslig och vi märker att han har ett stort behov av närhet. Vart vi än går eller gör så ska han följa efter. Nu när jag sitter här vid datorn så står han bara och tittar in i gardeoroberna och har hela kroppen lutandes mot mitt ben. Tratten behöver han inte ha på dagarna för vi håller hela tiden koll på honom och eftersom han vill vara såhär nära hela tiden så behöver han bara ha den på natten. Känns så himla jobbigt att han har ont. men det här är ju mycket bättre än att det kan utvecklas canser. Om några dagar kommer det förhoppningsvis kännas bättre och kanske är han tilloch med lite leksugen. Som tur är får han ju lite smärtstillande i form av tabletter. Men det är som dom säger, en ridgeback tycker alltid lite mer synd om sig själv än vad andra raser gör. Dom är oftast mycket mer känsliga och jag tycker att det märks. Ikväll är Andreas och tränar hockey och vi ska ha fredagsmys när han kommer hem.  Blir tacos och Idol, så himla svensson men gott är det. Ha en bra kväll!
Tack alla ni som lämnat kommentarer och stärkt mig i mitt beslut!




Stackarn med "lilla" tratten


det första han gjorde igår jag hämtat honom var att hoppa upp på
sin favoritplats i soffan. Fortfarande helt groggy....


Långt borta i djup sömn..